Information om Kimitoön
Kimitoön är en skärgårdskommun med 3 000 öar, belägen i landskapet Egentliga Finland. Kimitoön firar sitt 700-årsjubileum år 2025.
Naturen och skärgården står högt i kurs i kommunens inflyttarenkäter, när det frågas vad som är det bästa med Kimitoön. Ett växande antal turister kommer till ön av samma orsaker.
Till exempel Örö, Bengtskärs fyr, Söderlångvik och Kasnäs är populära besöksmål. Festivaler som Kimitoöns Musikfestspel, Baltic Jazz, Festival Norpas och September Open lockar många besökare under sommaren.
Tvåspråkigheten på ön vilar på praktiska och toleranta grunder. Det är helt på sin plats att tala svenska eller finska med den man möter, lika okej är det att den som svarar använder sitt eget modersmål – huvudsaken är att båda gör sig förstådda.
Kimitoön är en av Finlands stugtätaste kommuner. Vår unika natur och rika kulturmiljö gör dessutom området till en populär destination för turister.
Kimitoöns näringsliv är väldigt mångsidigt och största delen av företagen är mikroföretag.
Handel och byggverksamhet, turism, båtbranschen, hotell- och restaurangbranschen hör till växande näringsgrenar. Även närmat, eller mathantverk, har fått ett starkt fotfäste på Kimitoön.
Kimitoöns historia
Kimitoön fick fast bosättning genom den svenska kolonisationen på 1100-talet. Vikingarnas färder i österled har gått via Hitisområdet och Kimitoöns stränder.
Kimito församling omnämns för första gången på 1320-talet. Dess stenkyrka, S:t Andreaskyrkan, är från 1460-talet. Greve Axel Oxenstierna mottog i början av 1600-talet Kimito som förläning och gavs rätt att grunda en stad i sitt friherreskap – ett privilegium som ännu inte förverkligats.
Den industriella verksamheten har gamla traditioner. Dalsbruks järnverk grundades 1686 av Daniel Faxell och i Björkboda grundades 1734 en låsfabrik. Kalkbränning i industriell skala har idkats i Västanfjärd från 1800-talet till mitten av 1900-talet.
1800-talet var den livliga bygdeseglationens tid speciellt i Västanfjärd. När rederierna genomlevde sina bästa dagar var över 100 fartyg registrerade på Kimitoön.
I slutet av 1800-talet indelades Stor-Kimito i fyra kommuner (Kimito, Angelniemi, Dragsfjärd och Västanfjärd).
Skärgårdskommunen Hitis med 700 invånare förenades med Dragsfjärd 1969. Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd bildade Kimitoöns kommun 2009. Skärgårdshavets nationalpark inrättades 1983 av Forststyrelsen.
Skärgårdshavets biosfärområde inrättades år 1994 och består av Skärgårdshavets nationalpark och skärgårdsområden kring den.
Kimitoön är en av åtta kommuner i Finland med officiell skärgårdsstatus.
Kimitoön firar sitt 700-årsjubileum år 2025.
Kimitoöns kommun i ett nötskal
Kimitoön består av cirka 3 000 öar, varav ca 20 är bebodda året om.
Kimitoöns vänorter: Kalunborg (Danmark), Nynäshamn (Sverige) och Lillesand (Norge).
- Areal: 2801 km² (land 687 km², vatten 2 114 km²)
| Invånarantal 31.12.2023 | 6462 personer |
| Svenskspråkiga invånare | 66,2 % |
| Finskspråkiga invånare | 30,0 % |
| Övriga språk | 3,7 % |
| Bostäder | 4692 |
| Sommarstugor | 4857 |
| Skattesats | 7,1 % |
| Fastighetsskatt – allmän – stadigvarande bostadsbyggnad – övriga byggnader | 1,10 % 0,41 % 1,10 % |
| Kommundirektör | Erika Strandberg |
Gruppfördelning i fullmäktige (27 platser):
- SFP: 13
- SDP: 5
- Fri Samverkan: 2
- C: 2
- VF: 2
- Gröna: 1
- Sannf: 1
- Ob.: 1
Statistik om Kimitoön
Egentliga Finlands förbunds tjänst Lounaistieto upprätthåller statistik om landskapet och dess kommuner. Via tjänsten kan du bland annat hitta statistik om befolkning, näringsliv och sysselsättning.
Statistikcentralens Seutunet upprätthåller också statistik om Kimitoön.